Square Ball

large (48)

Det var torsdag här på kontoret och solen låg på mot glasväggen. Sølver led på sin hörna av kontoret och jag suckade varje fem minuter på andra sidan. Luften stod still, som det har gjort de senaste veckorna när det har varit bra väder. Himla underbart väder att beskåda inifrån medan alla fyra fläktar jobbar hårt när ventilationssystemet är bland det värsta man någonsin har beskådat. Vi har inga fönster här men vacker arkitektur så att ljuset kommer in åt alla håll.

”I cannot do this anymore” sa jag högt och reste mig hastigt från min lila stol. Alla andra har svarta stolar men det passar inte med Natties personlighet att ha en mainstream stol har vi konstaterat så jag rullar på en färgglad en.

”I am dying over here, there’s no air” sa Sølver, alldeles röd om kinderna och helt uppgiven som bara han kan bli.

”I cannot stare at my excel sheet any longer, I feel depressed now” sa jag och ryckte på axlarna. De senaste dagarna har jag haft så mycket att göra innan jag åker på semester att jag har suttit framför datorn mest hela tiden och försökt att få excel att samarbeta. ”And what’s worse is that I don’t get anything done, this heat is making me stupid” la jag till och ställde mig framför den stora fläkten på kontoret med öppna armar. Håret blåste åt alla håll och jag njöt av lite svalkande luft.

”Yeah I don’t, I am a genius these days, keep on getting one good idea after the other” sa Sølver och log helt nöjd, den jäveln.

”Good for you, I will be pulling an all nighter today it seems like” sa jag helt nedtyngd av jobbets tristess och gick ut i korridoren för att göra något annat som inte involverade datorer. Mina fötter gick automatiskt mot labbet, där fågeln var men jag sa inte så mycket, orkade väl inte anstränga mig. Gick till kartongvagnen och fiskade ut en tillplattad låda, hämtade tejp från verktygsskåpet och låtsades som om jag inte hade någon business med fågeln. Han låtsades som ingenting också.

Jag satte ihop lådan igen och tejpade kanterna på båda sidorna. Tejpade en gång till för att jag hade så roligt åt att dra ut tejpen från rullen och klippte med saxen jämnt och fint. Kände mig som värsta woman on a mission, som om jag hade uppfunnit hjulet en gång till och som om laboratoriet skulle falla ihop om jag inte byggde ihop delarna. Nat, nu har du haft tråkigt lite för länge, tänkte jag för mig själv när jag slängde ner lådan på golvet och började sparka omkring den. Sølver kom ut i korridoren och skakade på huvudet, den där crazy woman blicken som jag känner så väl.
”Are you bored now?” frågade han vid skrivaren.
”Yes, don’t you wanna play with me?” sa jag och sparkade lådan som en boll mot honom.
”Hell yeah” sa Sølver och sparkade tillbaka lådan. Den studsade mot en vägg och landade vid mina fötter igen. ”Square ball!” sa han och jag började skratta, där uppfanns det ultimata spelet när man har tråkigt på kontoret. Han gick in i labbet och jag gick vidare mot Ingrids kontor. Marie, vår patentombud på företaget blev nyfiken och hoppade ut från sin hörna. Vi började sparka på lådan fram och tillbaka och Ingrid som inte kunde hålla sig hoppade in i spelet.

”This is fun” sa Marie och det lyste om hennes ögon. Tanten är över 60 år men har en sådan ungdomssjäl att beundra. ”This is like a game between Sweden, Norway and Denmark on who’s the better nordic country”. Vi skrattade alla tre och kände hur energin återvände, okej nu kan jag kanske gå tillbaka till mitt tråkiga excelblad igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: