Take me back to him

large (37)

Vi skulle städa vår källarrum här på jobbet. Under det senaste året har det kommit mer och mer nya ansikten hit och fler lådor har flyttats ner till förrådet. Jag såg fågeln ta trappan närmast mig på väg ner och jag släpade mig själv och min blåa klänning till hissen åt andra hållet. Några hade redan börjat där nere och stora kartonger hade flyttats ut i korridoren. Jag ställde mig med knäna på ett skrivbord och började sortera i lådorna där. Rotade och plockade fram roliga grejer. Hittade en låda där det stod ”Toxic” på och Edwards initialer på ena sidan och gult tejp för att stänga lådan ordentligt. Vad kan han ha i den där lådan, tänkte jag för mig själv, han var inte mycket i labbet för att hinna samla på sig farliga kemikalier.

Fick ett starkt behov av att öppna lådan, det kändes som det sista som var kvar av honom, en gömd skatt, måste, bara måste se vad som finns inuti. Började pilla loss tejpen på ena kanten och snart hade jag kommit halvvägs. Förväntningarna hade byggts på med varje centimeter av lådan som öppnades och hjärtat slog lite snabbare. Jag öppnade lådan till slut och där inuti låg alla hans leksaker som en gång hade stått på hyllan i vårt gemensamma kontor. Hans batteridrivna flygplan, bilen med tillhörande fjärrkontroll, hans flygande action figure. Åhh, det var som att färdas tillbaka i tiden i lite över ett år sen när han skulle visa mig hur de fungerade och vad de gjorde. Hur hans ögon glittrade som ett barns, hur han lät så entusiastisk i rösten att han skulle nästan spricka av glädjen. Åh Edward, fan vad jag saknar de tiderna.

Ingrid plockade fram en ram från en låda bakom mig och började skratta, ”Nat kom och se det här” sa hon på gullig norska och jag lämnade Edwards låda och gick mot Ingrid istället. Hon höll uppe ett gammalt foto från några år sen när företaget var nystartat. Edward var där och även Birdie i ett hörn. Edward några kilo tyngre och i fluffigt hår med smilgroparna som stack ut. Åh jag ville bara hoppa in i bilden och krama honom, känna hans kropp mot min och hans glada blick som tittar mig rakt in i ögonen. Åh Edward, fan Edward, att jag aldrig kan komma över dig. Kände hur det bildades tårar och en längtan tog över. Jag vill, om än bara för en liten sekund eller två, färdas tillbaka till det som var, vill att han ska vara min, vill stilla den där törsten på insidan. Den delen som aldrig slutar längta, sakna, vilja ha honom tillbaka.
Men istället så blinkade jag bort tårarna och log mot Ingrid. Återvände till min leksakslåda och la den åt sidan. Tills vi ses igen Edward.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: