Games of Ice and Fire

large

Dagen blir till kväll och kvällen blir till natt. Jag trycker på övre knappen på min mobil med jämna mellanrum för att se om någonting har hänt. Om han har hört av sig, om han har skrivit något. Tystnad. Inte ett ord på två dagar. Sist vi skrevs så klagade jag kanske över att jag skulle få byta kontor igen, jag kanske hade helt fel ton, jag kanske skrämde bort honom.
Tystnad. Han befinner sig i USA med jobbet och vi hade planer på att ses på lördag.

Jag är så bekant med denna tystnaden, det var så med Edward, jag väntade på något dåligt de sista dagarna han var i Singapore, jag väntade på att han skulle göra slut med mig.
Och jag vandrade gatorna ensam helt förtvivlad för att hjärtat slog för fort, för att mina fötter inte kunde stå still. För att det kröp av obehag i kroppen, av ovetande. Av längtan och förhoppningar på att jag hade fel, att den där känslan innerst inne var något jag hade inbillat mig. Att han skulle komma tillbaka och säga att han saknade mig, att vi hörde ihop. Istället fick jag höra att det aldrig fanns känslor, att jag var obetydlig, att hans liv skulle vara bättre utan mig. Åh vad det gjorde ont att veta att jag hade rätt, att den där känslan inuti aldrig slår fel, aldrig.

Rejection, att känna sig oönskad när allt man vill är att bli sedd, en gång, bara en enda gång av honom. Så jag ligger i min säng och trycker med handen mot bröstkorgen. Denna gången en stickande känsla, som att någon skär i en med en fin skalpell, en gång till ovanpå såren som aldrig läkte helt. Edwards sår, ah som han fick mig att plågas fysiskt mot en kall golv, i fler dagar än jag kan minnas.

Och den här nya mannen som jag knappt har någon relation till, han bidrar, om än lite på ytan, till att riva upp gamla sår. Eller att riva nya ovanpå, så att det sticker i hjärtat, så att gråtet samlas i halsen och livet lämnar ens ögon. Och jag väntar, en dag till och kanske en till. En dag tills jag stänger mitt hjärta, för honom, för alla dessa människor som inte förstår hur skör man är efter förlorad kärlek..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: