Dinner at the castle

554840_503510409698468_157483101_n_large

Jag hade ett rum på bottenvåningen som var mysigt belyst och med utsikt över golfbanorna och en grön skog på andra sidan. På baksidan fanns det en dörr men en liten grön altan där jag satt på några stolar med Sølver och lyssnade på David Bowie:s nya platta. ”I’d rather be high” hördes från datorn inomhus medan gardinen fladdrade i vinden och jag satt barfota och tittade på gräset. Kunde höra träden röra på sig rytmiskt med vinden och såg skuggan som bredde ut sig på gräsmattan. Havet var några få meter längre ner och det luktade nästan av saltvatten. Jag tog en cigarett från Sølvers ask och vi hjälptes åt att tända den, lågan släcktes några gånger av vinden. Varma, mjuka vårvindar som lekte med mitt hår och gräset bredvid som värmdes av solen. Det var eftermiddag, kanske kring fem-tiden någon gång och vi hade precis blivit färdiga med dagens presentationer. Sølver skulle låna min strykjärn för att han inte ville vistas på middagen i krullig skjorta men blev kvar när han upptäckte min lilla bakgård. Så där satt vi båda två i tystnad och njöt av vädret, pratade om random saker och tittade på träden. Huset hade kastat en skugga längs med vår vägg och soldelen sträckte ut sig en och en halv meter ifrån oss. Men det var varmt ändå, bara att finnas utomhus och andas frisk luft.

”I’m going now to change clothes and get ready, see you in half an hour?” sa Sølver medan han gick iväg med sin ljusblårutiga skjorta.
Jag bestämde mig för att ta en dusch ändå och bli piggare så när Sølver knackade på dörren igen var jag fortfarande i min handduk. ”Get ready and I’ll see you at the reception in a few minutes” sa Sølver och gick iväg igen. Jag lockade håret och bättrade på sminken, tog på mig min blåa tajta klänning som når lite över knäna, ett par svarta pumps och avslutade med parfym. Satte ett hårsmycke på ena sidan håret med svarta fjädrar och små stenar och tog en titt i spegeln. Wow, jag kände mig fräsch och stilig. Enkel i min stil men så mycket jag. Tog med mig det jag behövde i min väska och tog innervägen till receptionen. Man kunde gå på utsidan men jag ville inte få grus i mina skor så jag tog vägen genom tunnlarna. Gick uppför de sista trapporna och var genast inne i slottet på bottenvåningen. Slottet är väldigt lyxigt inrett med ljusa detaljer och glansiga golv och väldigt högt i tak. Jag svängde in i receptionsrummet, ett stort och luftigt rum som vetter ut mot en stor altan på baksidan med samma utsikt som mitt rum. De andra var redan där, jag kunde höra de innan jag gick in genom de öppna dörrarna. Jag tog ett steg inne i rummet och tittade mig omkring med huvudet högt och målmedveten, som om jag var on top of the world. Det hade blivit någon slags indelning av människorna, några få satt utspridda i små grupper i rummet och sedan företagsrepresentanterna, ett gäng stiliga män, några i kostym och några i skjorta satt på andra sidan rummet, till höger om mig. De blev helt tysta när de fick syn på mig, Birdie såg helt överraskad ut och jag log självsäkert av det absurda i situationen. Fick syn på Sølver bredvid dem och gick med bestämda steg mot honom. Kunde höra mina klackar mot det glansiga marmorgolvet och deras tysta blickar som följde varje steg. Kände mig mäktig, att i en liten stund var jag den som fick de att bli helt tysta och bara le.

Alla fåtöljer var upptagna och en av männen reste sig upp, tog en annan fåtölj och ställde den bredvid sin i mitten och välkomnade mig i gänget. Jag satte mig ner, la min väska åt sidan och tittade mig omkring. De tittade på mig fortfarande som små valpar så jag log igen och den kaxiga sidan tog över.

”You got all so quiet when I got here, I hope you were not talking about me or something” sa jag utmanande och de skrattade i kör, lättade att någon bröt isen.
”Of course we were talking about you” sa Birdie och tog ledningen, snodde åt sig uppmärksamheten. Jag tittade på honom och log, höjde på ögonbrynen samtidigt och rätade mitt hår åt sidan. ”Of course” sa jag och log med huvudet på snedden.
”It is because you are very beautiful tonight” sa den där mannen som hade ställt fram en fåtölj åt mig.
”Thank you” svarade jag blygt tillbaka och såg hur den där andra mannen i kostym till höger om mig log självsäkert. Han satt lite mer tillbakalutad, omringad av andra och inte alls lika hetsig som Birdie, snarare lite mer ihopsamlad, kaxig och med en nyfiken blick som mötte mina ögon varje gång jag tittade åt hans håll.

Professorn annonserade att det var dags att gå mot middagsbordet i ett annat rum och jag såg hur Birdie satte sig bredvid en annan tjej på ett annat bord. Vi satt fortfarande mittemot varandra och inga som satt emellan oss men det var ändå så tydligt att han valde att sitta någon annanstans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: