Någon har sagt att vi har så många år kvar, låt de börja nu, snälla låt de börja nu

Snap_MuENr1GGPg2060236776_large

Husarresten är slut, jag har blivit färdig med mina presentationer och får lov att vädra huvudet i frisk luft. Tar på mig min svarta klänning och ett par tjocka strumpbyxor och cyklar längs samma gata som jag kan utantill nu, förbi Hillerødgade, till Nørrebroparken, till finaste människans gata som har varit borta i tyskland en hel vecka. Lägger knappt märke till människor och vad som händer, samma ord spelas i mitt huvud, vill se henne, kolla så att hon mår bra. Vet nog inte riktigt vad man säger eller vad man gör men det räcker att bara ses, att finnas där.

Och ett nät av bekymmer täcker hennes vackra ansikte och den flickiga blicken har bytts ut mot något ödmjukt, en oro där i bakgrunden. Men hon ler och håller stark min och vi skojar och skrattar medan vi promenerar på Assistens kyrkogården. För att stanna mitt i allt och fråga, ”men hur mår du, utöver det hela, hur mår du psykiskt?
”Vet inte riktigt, har inte riktigt förstått det än” kommer ett ångestfyllt svar och jag vet inte längre vem som är den som är stark och vem som behöver hålla ihop sig.
”Kolla på honom, han springer som en tjej” säger jag och pekar mot mannen som precis sprang förbi oss med svängande höfter.
”Ja det gör han verkligen!” säger hon med glittrande ögon och glad röst och vi skrattar igen.
Vi sätter oss på några stolar utanför ett café vid Nørrebrorunddelen och tittar på alla bilar och cyklar som åker förbi oss. Solen har redan gått ner och det blåser milda vårvindar, det är tillräckligt varmt för att hålla i kaffekoppen utan handskar. Hon sitter där till höger om mig och tittar långt bort med blicken och vi småpratar och jag visar bilder på folk jag kanske ska på dejt med. Vi sitter där, här och nu och vem vet hur framtiden ser ut men just idag så ser allting likadant ut samtidigt som allting har förändrats.

Underbaraste vän, jag finns här för dig och håller din hand, tills vintern blir till vår och när snön täcker marken igen. Du betyder hela världen för mig!<3

2 comments
    • Underbara människor som inte lämnade en i sticket när världen gick under i somras..som fanns där. Någon man kan vara sig själv med och hitta på knäppa grejer, för att hon inte dömer, hon är lika knäpp själv. Så mycket som jag tycker om den där människan <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: