Kärleken Väntar

tumblr_m64cxjkQYX1qj85g2o1_500_large

Jag hade deppat ner mig i Debussy, Bach och Tchaikovsky. Satt med photoshop och redigerade en bild på mig och min lilla kusin Emma från brölloppet i september. Vi har klätt oss i fina klänningar båda två, jag i axelbandslös rosa och hon i fluffigt vitt. Hon insisterade på att sitta bredvid mig, ”Jag ska sitta bredvid Nat för att jag har saknat henne, hon bor i Legoland nu”. Hennes storebror tog den bilden på oss och vi tittar mjukt in mot kameran båda två, Emma i stora puppy eyes och jag som ler ett halvt leende som inte når ögonen, hjärtesorgen gör sig påmind där. Allting runtomkring oss är så fint dekorerat och det är väldigt högt i tak, vi satt kring ett runt bord i ett slott utanför ingenstans. Vi står inzoomade på bilden och det ser så filmiskt ut i svartvitt med suddiga detaljer som kommer ur fokus. Ett sådant foto som man kommer att minnas från sin ungdom när håret har tappat sin glans och den rebelliska blicken har bytts ut mot årens bekymmer. Och Emma kommer att bli stor och skratta åt hur liten hon är, några veckor ifrån att fylla sex år.
”Jag är faktiskt ingen bäbis nu Nat, jag är stor nu” sa hon till mig en gång när jag retades med henne, en sommardag hemma hos min morbror. Jag förundrades åt hur smart och bestämd hon var, bara fyra år gammal. Och så modig och redo att kämpa för sin talan. Som hennes stora kusin alltid har varit, alltid rebellisk och alltid kämpat mot orättvisor, alltid pratat fritt.
”Nej det är du inte, jag retas bara med dig. Jag vet att du är stor nu” sa jag och hon flög mot mig och vi kramades hårt. Några minuter innan hade vi varit ovänner.
”Ska jag fläta ditt hår Nattie? Jag kan hämta alla mina hårspännen” sa hon helt exalterad och snubblade på några av orden.
”Okej!” sa jag alltid och la mig i soffan på rygg med håret hängandes ovanpå armstödet medan Emma satte hårspänne efter hårspänne i håret och vi pratade om Erik Saade och vilken som var vår favoritlåt.

Det fick mig att le, att tänka på hur mycket kärlek som finns, från de som tycker om en utan anledning. De som kramar en och vill så gärna visa upp en för sina kompisar. För att man är stor och har långt prinsessigt hår och har vett nog att umgås med de mindre.
”Du är min bästa kompis Nattie!” kunde hon säga bara sådär och jag svarade alltid ”Du är min bästa kompis också Emma!” och hon klappade mig i håret kärleksfullt och det glittrade om hennes ögon.
Så jag bytte musik till Kent – Kärleken väntar och tänkte att dessa är bara svåra tider längs med vägen, att det finns mer glädje för mig där i framtiden. Idag har jag varit glad och igår skrattade jag utan anledning. Att jag har så många jag bryr mig om, sådana som erbjuder sig att åka till Singapore och slå ner honom för att han har gjort mig ledsen. Någon gång kommer jag att sitta på en brygga med benen dinglandes mot vattnet, i bikinitopp och jeansshorts och vara alldeles lätt om hjärtat och fräknig om näsan.

I nästa sekund kom ett mms från Birdie som stod lutad mot en trappa i en stor operahall klädd i en svart kostym. Han log sitt Birdie smile och jag kände hjärtat slå fortare..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: