Somebody that I used to know

 576835_434515666630210_2125129298_n_large

Jag kom hem igår efter en mindre stopp på H&M på vägen hem. Behövde köpa mig mindre ledsen med nya blommor till håret och ett fjädersmycke som sitter fast på en hårslinga idag. Jag åt bananpannkakor och skrattade åt en historia som Buller berättade i köket.
”I was planning of doing some work tonight but would you maybe want to watch a movie, get drunk or get stoned or whatever?” frågade Buller för att han såg att jag behövde en vän igår.
”No, I think I need to be alone and process everything. Maybe lie on the floor for a little while” sa jag och kände mig ändå lite lättare i hjärtat för att det finns de som bryr sig.

Jag sov i intervaller hela natten, vaknade och påminde mig själv om vad som var fel och kände hur det sorgsna spred sig i kroppen igen. Men jag sov genom en hel natt, det har jag inte gjort på länge. Det värsta chocken har kanske lagt sig och acceptansen har börjat infinna sig. Det gör ont att inse att han är kär i en annan, tillräckligt kär för att skrika ut det för alla andra och att hon inte är jag. Och det gör ont att inse att allting som jag misstänkte om honom förut, sugmärken i nacken och allmänt märklig beteende var för att han träffade en annan. Tillräckligt länge för att bli ihop med henne.

Men att han har gått vidare förändrar ingenting, det snarare knuffar känslor åt rätt håll för min del. Det är över, han har gått vidare och jag behöver sudda bort de allra sista spåren av honom. Jag vet inte hur man gör, hur man kommer över någon helt men jag gör det jag har gjort hittills, fortsätter leva så gott det går, skriver om mina känslor och lyssnar på fin musik. Tills det kanske kommer en dag där det inte gör mig något om vem han träffar eller överhuvudtaget om vad han gör. Tills han blir någon som jag kände back then.

2 comments
  1. annawii said:

    Nu har jag läst igenom dina senaste inlägg och skickar en bamsekram till dig vännen. Du är dock klokare än en bok och jag vet att du kommer att vända detta till något positivt, ett sätt att gå vidare helt! Låt det få ta den tid det tar och omge dig av de människor som får dig att må bra och känna dig trygg.

    Stor kram från Norrland <3

    • Tack så mycket Anna, jag kan inte göra annat än fortsätta som jag har gjort hittills, det kanske var ett av prövningarna på vägen, att utsättas för något sånt. Jag önskar att det inte skulle kännas på självförtroendet men det gör det litegrann, att han valde en annan före mig, det gör ont ibland och det är okej ibland. Fick mig ändå att inse att jag har inte gått sönder helt, jag låg inte på golvet och ville dö igår, jag kollade på serier och sov istället. Att jag har byggt något under dessa månader som jag har gråtit över honom. En grund att stå på så att jag inte faller lika hårt. Det känns tryggt bara det.
      Massa kramar och gula små blommor som jag har sett växa lite överallt i Köpenhamn de senaste dagarna <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: