Självinsikt

tumblr_lf95ljjJpq1qzgt71o1_500_large

Caro är tillbaka i stan efter 2 veckor i USA, lyckan av att höra hennes hesa, förkylda röst som stundtals lät som en man från hennes danska telefon när jag ringde mitt på dagen idag. Det är fantastiskt!

Jag ville liksom berätta om helgen, berätta för henne om hur full jag blev i fredags att när någon knuffades på den där kollegiefesten någonstans där jag inte hade någon aning om var vi var, så ramlade jag baklänges, skaffade mig en bula i huvudet och spillde min fatöl över hela min fina svarta klänning med spetsärmar. Den som Cillit Bang förstörde när jag fick inspirationen att göra rent i toaletten en lördagskväll efter en dålig dejt med en kille från dejtingsidan. När jag nästan ville gråta och ge upp men började städa i köket och sträckte ut mig mot toaletten, för att få en röd fläck mitt mellan brösten. Enorma mängder av Vanish fick användas med klänningen liggandes mot golvet och jag som ignorerade Bullers sms om att ta mig till Amager och dränka min klänningsorg i alkohol med honom och hans vänner. Den röda fläcken försvann inte men klänningen lämnade ett runt svart fläck på trägolvet, den fläcken vägrar försvinna.

Den klänningen ville jag ha på mig igår och jag råkade ha en svart tushpenna i väskan, så jag fyllde i det röda med svart och tog på mig dubbla strumpbyxor, lockade håret och ringde till en taxi, på danska. Superman spärrade upp ögonen och log åt mitt flytande danska medan jag pratade för fulla muggar med taxichauffören, ingen skam i kroppen alls i alkoholens dimma. Sedan när vi kom hem efter allt festande satte jag mig i stolen och orkade inte ta av mig skorna. ”Nu tar du av dig jackan Nat” sa Superman och jag vägrade, ”Nej, det är kallt. Inatt sover jag med min fleecetröja på. Fast vid närmare tänkande så får du nog låta mig sitta här och genomlida fyllan med jacka och skor på, jag har inte orken i mig att röra mig ur fläcken. Så nu sitter jag här” svarade jag trotsigt och kände hur jag gav upp där och då, mitt liv, vilket skämt. Bli kär i fel killar, hamna alltid i samma situationer med gifta män, upptagna män, för unga män. Ouppnåeliga män, story of my life.

Han fick ta av mina skor, jag minns knappt hur det gick till, jag satt och dinglade med fötterna, med huvudet på snedden och sen så låg vi nästan döda hela lördagen och kollade genom alla avsnitt av Girls, jag bakade bullar som inte blev misslyckade den här gången, men känslan av misslyckande infann sig hela tiden. Ta tag i ditt liv Nat, gör det någon gång snart. Tjugofemman är på väg ut och snart är du late twenties och som det är nu så är det inte bra nog. Om du fortsätter att göra samma val genom livet så kommer resultatet alltid att bli densamma, jag tänkte på när jag läste den meningen på Linneas blogg och på något sätt så slog det mig nu, jag ser mitt eget ”pattern”, hur jag alltid väljer the road to destruction.

Vi tog på oss skorna och jackorna idag och tittade på ett rum hos en dansk tjej som bor i närheten. Jag hade lockigt hår och självinsinkt, vi klickade, jag kunde tänka mig att bo där, hon verkade tycka om mig också. Jag ringde till Caro för att berätta allt det som jag ändå aldrig berättade, hur förklarar man självinsikt på telefon, det gör man inte. Man träffas, går på en second hand shoppingtur och äter pannkaka på en fransk restaurang och delar på en flaska vin och inga ord behövs då, för vänner förstår även de osagda orden.
”Ring mig sen när du har piggnat till okej?” sa jag med fjantig röst i telefonen och vi la på.

4 comments
  1. annawii said:

    Jag tycker att det låter väldigt vettigt att flytta och få en liten nystart. Även om man har ett speciellt mönster kan man ju försöka utmana sig själv i bland och bryta det då och då. Själv har jag också ett jäkla mönster som jag så lätt faller tillbaka i när det blir lite väl många motgångar men för varje gång jag tar mig ur det går det lite bättre och så tror jag att det kommer att göra för dig med. Du verkar vara en smart och sympatisk tjej med hjärtat på rätta stället så du har alla möjligheter i världen att kunna må bra <3

    • Jag var och kollade på ett rum och tjejen sa att jag fick det om jag ville ha det. Jag börjar såklart oroa mig om det, om hur det blir, om jag har kvar mitt jobb efter maj, om jag kommer att ha råd att bo där. Men det kan vara värt det för lite piece of mind, change of scenery och som du säger en nystart. Ibland så får man släppa alla orostankar och bara köra. Och kanske ta smällarna sen.
      Sen fanns det ett jobb som hade annonserats i uppsala i sverige, mamma tjatar att jag ska ringa dem men jag är så osäker…vill jag flytta till uppsala? Lämna fina köpenhamn?
      Fast samtidigt vad är det som håller mig kvar här? Ah så himla många frågor. Puss

  2. Linnea said:

    Sjalvinsikt ar ta mig tusan skrammande ibland. Man ser sitt eget ”pattern” men sen ska man lyckas bryta det ocksa. Fast att inse ar kanske en stor del, bara det. Jag tycker vi bestammer det, Och vad skont med vanner som forstar det osagda! x

    • Ja, tänkte precis på det innan, att även om man inser det så ska man försöka att bryta det och det känns inte som det enklaste. Det gamla ”trygga” på något sätt, det lockar mer än det okända. Men det är ett steg framåt, det kändes bra att inse det iaf. Puss

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: