Finn is history

I fredags hade jag på mig min röda klänning. Den är helgonförklarad nu och får beundrande blickar varje gång jag ser den hänga på galgen. I fredags cyklade jag hem snabbt efter jobbet och visade trosorna halva vägen. Den röda klänningen envisades med att åka upp och jag hade inte tid att dra ner den.

Jag skulle träffa Finn och hjälpa honom att välja ut en present till sin mamma. Jag var uttråkad dagen innan och ville hångla lite. Tänkte i min desperation att jag kanske hade varit lite väl hård mot Finn, han kanske var varm på riktigt i sin kostym och svettades om armhålorna. Alla har inte upptäckt vuxen-deo än trots allt. Caro hade sjukt roligt åt hela grejen och ville att jag skulle släpa med mig Finn på fredagsbaren hon hänger på för att beskåda de svettiga armhålorna.

Väl hemma lockade jag håret lite extra, tog på lite torrschampo för att dölja det äckliga, lite parfym, deo och slängde datorn på sängen. Kommer ändå inte släpa hem någon så jag tänker inte ens ställa i ordning här, det får vara stökigt på bordet, jag kan gå och störa mig på det i några dagar till.

Buller var hemma. ”I sooo don’t want to do this.. why am I doing this?” sa jag helt less medan jag höll på att locka håret.
”So don’t see him, tell him you don’t want to see him” säger Buller.
”I’ve already told him yes..now I have to carry along with it…right?”. Jag hoppades på en nödlösning från Buller.
”Well I guess so.. just go and help him with that present and call if you need to be saved from the situation”.
”Okay..okay! Crap, I need to learn to say no” och jag vände mig mot spegeln. ”Hör du det..” sa jag till mig själv högt ”may this be a lesson to you for next time. Next time you say No”. Tänkte en stund att jag hade blivit knäpp som pratade med mig själv.

Åker till Frederiksbergcentret där en viss Edward bor i närheten så jag gick omkring med klappande hjärta. Låser fast cykeln mittemot shoppingcentrat, på en liten park med mini-labyrinter där det finns cykelställ bakom varje buske. Låser fast min hjälm, drar ner klänningen, tar ett djupt andetag och börjar gå mot huvudingången. Man måste korsa en gata först för att komma till andra sidan, en bilgata och två mindre cykelspår. Ser Finn gåendes med sin cykel, såg honom på sidan och en röst från insidan säger ”Nej!”. Jaha that settles it tänkte jag. I mörkret förra fredagen såg han så stilig ut i kostym och spotlightsen från gatan som föll på honom så fint gjorde att han såg lite mystisk och filmisk ut. Nu i dagsljuset med den gråa himlen i bakgrunden ser han så alldaglig ut, korta ben, tråkiga kläder.Jag vill ha en som är välklädd” säger den där rösten på insidan. ”Du kan hålla tyst där inne” säger jag, ”ge det här en chans”. Och monologen fortsatte om random grejer som Edward kan tänkas göra just nu när jag är ute och hänger med Finn. Hoppas att han inte ser mig med honom, hoppas att han inte gör det för då kommer jag att förlora stort om jag inte står bredvid något välklätt och drop dead gorgeous. Finn är inte det. Tills jag behövde säga åt mig själv att jag är världens töntigaste som dömer folk efter utseendet.

Gick fram till Finn och klistrade på ett leende, gullegull. Kramade honom, kände en svag duns av den där svettlukten, jaha. Han parkerade sin cykel utanför shoppingcentrat, långt bort från min, thank god tänkte jag, då kan jag smita iväg utan att han ser mig om jag skulle behöva det. Vi går in via en sidodörr, jag tar av mig halsduken och han tar av sig sin jacka. Där kom den fulla varianten av svettdoften. Ville fråga om han inte har någon deo eller om han har någonting emot deo och parfymer? Han hade på sig ett par tråkiga jeans och en kortärmad skjorta till det. Samma variant av kortärmad skjorta med axelklaffar som han hade på sig förra fredagen men ljusare blå den här gången. Kortärmade skjortor retar gallfeber på mig.

”So if you help me find a present for my mother I’ll give you a present” säger Finn.
”Why would you give me a present?” säger jag helt förvirrad. Vad är detta, tror han att vi är ihop nu??
”I have a present for you in the pocket in there” och han pekade mot sin jacka.
Herregud, hoppas att han inte köpt någon töntig nallebjörn, Edward har min nalle-lemur och ingen annan töntig nalle kommer att ersätta min kära Mort. Kan den här killen sluta försöka låtsas som om jag inte är helt hung up på en annan? Jag har redan sagt det till honom att jag är helt förstörd och heartbroken.

”What kind of present are you looking for?” frågade jag lite försiktigt. Ville få detta gjort och sedan dra hem.
”My mother wanted some fancy drinking glasses, they might have something in that store over there”. Han pekade framför oss och vi började gå åt det hållet. Inne i affären var den där svettdoften ännu mer tydlig, jag ville fly fältet, jaha Nat så går det när du inte lär dig att säga nej, nu får du stå ut med det här. Och tänk att jag bokade om min biljett för det här. Och tänk att jag hade kunnat sitta och dricka öl någonstans med Caro eller Buller och inte behöva låtsas som om jag är intresserad av den här personen. Vi hittade några glas i en annan affar. Han hittade de själv medan jag kollade mina mail på mobilen.
”What about these glasses?” sa jag, det var några glas med avskuren kant, lite udda och coola. Rätt så dyra.
”Those are way too expensive, why do they cost more, they should cost less considering that there’s less glass you get from them”. Omg tänkte jag, där kommer snålheten fram, jag hade inte inbillat mig allting.
Han hittade några andra glas, ”these are nice” säger han nöjd över att de var mycket billigare. Och fula.
”You want to give those to your mother?” sa jag lite uttråkad.
”Okay fine..I’ll hand them back” sa han och la tillbaka glasen. Plockade upp ett par andra,”those are nice” sa jag.
”These are the glasses, I like these!” sa han och kollade åt mitt håll, jag log och höll med. Han gick mot kassorna och skulle betala, jag gick omkring lite för mig själv och sedan gick ut ur affären och väntade helt uttråkad. ”Är det såhär det känns för stackars killar när de följer med sina tjejer på shoppingrundor?” tänkte jag. ”De har inte ens någon gubbänk här!”.
Finn kom ut ur affären och skrämde skiten ur mig. ”Don’t ever, ever scare me, I get really really scared and I have a weak heart!” sa jag helt frustrerad.
”I’m sorry, I thought it would be fun” sa han självbelåten. Okej Nat, du kanske är lite för hård på honom. ”So thanks for the help” sa han.
”I did nothing, you found them all by yourself!” skyndade jag mig att säga. Ge mig ingen jäkla nalle nu.
”Yes but you kept me off those ugly glasses, that was you”
”Yeah well..” jaha vad ska jag svara på det?
”So what do you wanna do next?” säger han.
”I don’t know..I kind of need to get home and pack my bag. You know going to sweden tomorrow and all”. han såg helt besviken ut, fan. ”I cannot be out drinking all night but I thought that we can take a cocktail or two at Kassen (Edwards favoritställe och mitt)”
”But it is too early now for that”
”We could go and take a coffee somewhere and decide later” sa jag. Kaffe kan man dricka på ett café, sitta och dega och inte behöva anstränga sig för mycket. Vi hittade ett café precis utanför shoppingcentrat och satte oss där. Ett väldigt mysigt café.
”Jag ska ha en Americano tack” sa jag till servitrisen. Finn studerade menyn grundligt, tittade en extra gång på vad han skulle ha, ”Jag ska ha en kakao (varmchoklad)” sa han till servitrisen. Varmchoklad, vad är detta för unge tänkte jag i en sekund.
”Ska du ha grädde till det?” frågar servitrisen.
”Ja det ska jag ha..eller förresten vad kostar det, kostar det extra?”
Omg, hur snål är han tänkte jag och tittade ner på bordet medan jag skakade lite på huvudet. Det här är sooo not my cup of tea.
Han tog en varmchoklad med grädde i.

”So what’s up?” frågar han mig.
”Not so much, it feels like I’m getting sick or something..I am so tired and my throat hurts” sa jag för att sondera lite terräng och ha en ursäkt för att åka hem någon gång snart. ”Told you to keep your germs to yourself” sa jag för att lätta på stämningen.
”I’m sorry that was not the only thing I could keep to myself..” säger han helt självbelåten igen.
”What? I don’t get it”
”You know that was not the only thing I could not keep to myself last friday”. Försöker han att göra sexskämt här, det är inte roligt.
”What are you talking about..I don’t get it” sa jag och låtsades inte förstå vad han menade.
”You know..it starts with a P” och han tittade på mig. Silence. ”and ends with enis”
”What? Am I supposed to get this?” sa jag helt frustrerad.
”Penis!” säger han som om han hade upptäckt något viktigt.
”Why do you keep on saying that, it is not funny!” sa jag ännu mer frustrerad. Här försöker jag att umgås på ett vuxet sätt och Penis är allt du kan säga. Herregud.
”I’m sorry..won’t say it again”. Jag ville hem då..orkade inget mer. Men var tvungen att sitta kvar och dricka mitt kaffe. Vilken tråkig fredag!

”Soo..today at work my boss got really happy because I handed in this work that was important to them and so he gave me tickets to the cinema..so if you want to go to the cinema tonight I’ve got tickets!” säger han.
”I think I would only fall asleep at the cinema, I am so tired. Maybe some other time”. Orkar inte koncentrera mig på en film, min hjärna klarar inte av det sedan Edward lämnade mig.
”Then I’ll just hit you in the knee or shake your head so you wake up” säger Finn och tar tag i mitt huvud och skakar det.
”Please do not ruin my hair..” sa jag helt besvärad. Servitören går förbi oss med någon smarrig sallad. Jag började dregla och magen kurrade av hunger. ”Wanna get something to eat here? I am hungry”
”But I am getting bored at this place, can’t we go away from here and find some other place to eat? The menu here seems boring” säger han och jag undrade om han var för snål för att betala 70-100 kr för en rätt på menyn.
”But then we’ll just walk around like we did last time and I don’t want a kebab and I am hungry”
”But I am bored..and besides it is rude to eat when someone else is not eating” säger han till mig och jag tänker wtf. ”Let’s go and see what movie they have at the cinema and then make up our minds”.
”Fine..okay”. Jag var mållös, får väl gå med på detta och sen får vi gå och äta nånstans.
Vi gick vilse till bion och sedan fick han fråga ett par på gatan om vägen dit.
Jag började skaka så fort jag kände lukten av popcorn. Den här bion där jag och Edward har sett massa filmer, där vi köpt vårt godis och jag min stora popcorn som jag aldrig åt upp. Där han retade mig för att popcornen var större än vad jag var, där vi satt längst bak och han kunde hångla upp mig eller bara snegla åt mitt håll då och då.
Här står jag med en annan. ”I..I don’t think I can be here..I’m not feeling well”.
”Why..is it here where you met your ex?” frågar Finn.
”We went here many times and I just can’t do it..I cannot be here..I am not feeling well”. Jag höll på att dö av ångest.
”But I promise we can just go and see this movie and then just run out of here quick as hell”. Nehej, han tänker inte släppa iväg mig.
”Fine..fine let’s watch this movie and get out of here. I need to call my friend and see if she’s okay”.
”Promise that you won’t run off?” sa han som om han anade någonting.
”No..I’ll come back in a minute”. Gick ut och ringde till Caro.
”Hallåå?” säger hon från andra änden.
”Hej, åh herregud..han är världens snålaste, luktar svett och vi ska tydligen på bio nu. Hjälp jag vill inte vara här!”
”Men gå därifrån, gå därifrån nu!”. Jag tittar på Finn som står i biljettkön och är väldigt nära kassan.
”Nej jag kan inte dra, han håller på och köper biljetter, jag måste genomlida det här”.
”Nej, dra därifrån!” säger Caro igen.
”Nej jag måste stå ut med detta..varför..varför utsätter jag mig för det här?? Och han är så ung och det går inte att prata med honom..Jag ger upp killar under 30, de är hopplösa, jag kan inte prata med honom, han är ett barn i huvudet!”
”Okej men ring sen när du är färdig och kom och ta en öl med mig!”
”Okej vi hörs sen”. Jag la på och gick tillbaka till bion.

Jag fick en mini popcorn som täcktes av hans biobiljett som jag åt till middag. Hah, satt där i ångest i två och en halv timmar, tittade på honom och tänkte ”Varför, varför har jag legat med den här personen?”
När filmen var slut sprang jag till toaletten, andades ut några gånger och planerade min strategi. Ikväll ska jag dra hem på något sätt och sedan får jag säga till honom att jag inte har kommit över mitt ex än och att jag inte kan träffa honom något mer. Att han är en bra kille osv men att jag inte är redo. Eller ska jag säga det ikväll redan och sedan dra och aldrig mer behöva se honom?

”Soo..” säger han, ”wanna go to Kassen now?”
”Ehhm.. I think I want to go home now..I need to go home and pack” sa jag neutralt. ”Thank you I had a good time tonight”, kramade honom hejdå, han gick med på det.
”M…kay. Have a nice trip” ropade han efter mig medan jag nästan race:ade mot min cykel.
Jag är fri. Jag är fri!

Ringer till Caro, inget svar. Ringer igen. Inget svar.
Ringer till Buller, han svarar helt orolig ”Where are you, I’ve been worried sick!”
”We went at the stupid movies and omg I am never seeing that dude again..where are you?”
”Get here now, I am at Blågårds apotek”.

20 comments
  1. Linnéa S said:

    MEN GUD! Alltså herregud så inte din typ han verkar vara (om ens någons typ…eh). Snålhet och svettlukt liksom? Non merci. Usch, förstår paniken på bion (med hela edward-grejen också ju). Har Finn hört av sig igen?

    • han skrev ett konstigt sms till mig sen, såhär lyder det ”I am bored. None of my friends want to party either. I am so ready for it, I thought we were gonna. But nooooo. Damn you sweden! I am gonna do something stupid. I refuse to sit down and be boring. Not today, not tonight. Sleep well”

      Ehhh?? Jag har inte svarat.. vad fan är fel på killar och hur lyckas jag hitta sånna?

      • Elena said:

        Han är ju 19 bäst i sinnet. Wtf? Och du är inte det enda som hittar såna, trust me :) Det var kostymen som lurade dig.

      • No more suits, fast jag tycker att killar i suit är to die for. Isf 30 och in a suit..eller iaf i proper skjorta med långa ärmar inte kortärmad varianten..herregud. Jag måste skriva ett sms till honom och säga att vi inte kommer att ses något mer, hur gör man det? Jag är så dålig på sånt

  2. Julia said:

    Haha, men gud, han kan ju inte anta att ni skulle gå ut o festa bara för att du hade lovat att följa med och välja ut en present :) taskigt av han att tvinga med dig på bion också och inte låta dig äta fast du var hungrig..

    • jaa precis! Jag blev så sur för att han på något sätt lurade mig på bion fast jag sa att jag var hungrig. Han var för snål för att betala 70 kr för sig själv (för jag antar att jag hade fått betala mitt liksom)
      Jag är allergisk mot snåla människor, det är bara löjligt. Och om han inte har pengar så kan han väl bara säga det istället för att det ska bli awkward

      • Julia said:

        Ja precis! Håller verkligen med, det var bara egoistiskt gjort (typiSkt omogna killar), för att han ville gå på bio med en snygg tjej, att du var hungrig sket han bara i. Har man lite vett, uppfostran, empati och sociala färdigheter så försöker man ju stämma av med den andra vad den vill osv, inte bara vad man själv vill. Du hade ju inte ens lovat eller blivit informerad innan om att ni eventuellt kunde gå på bio efteråt. Nä, tycker det va fult och dumt gjort. Du skulle bara sagt att du va tvungen att gå hem o packa, men det är ju lätt att vara efterklok. :)

  3. Snålhet är så sjukt avtändande!! :( Var nog bra att du gjorde dig av med honom haha…

    • jag har inte gjort mig av med honom än, måste sms:a eller något och notifiera honom om att det inte kommer att funka. Hur gör man det? Vad säger man? (Jag är så hopplös när det gäller att säga nej till folk)

      • Julia said:

        Säg eller skriv bara att du inte är redo för att träffa någon nu. Man behöver inte gå in på mer än så. Han vet ju att det inte var länge sen det tog slut mellan dig och e. Omg, 4 månader måste ju nästan vara rekord för att våga ens träffa någon annan, de flest tar det ju flera år för att komma över någon! :) jag gick på dejt ungefär 6 månader efter att det tog slut med mitt ex, och jac fick oxå panik.. Ville bara gå hem o tänkte ”va fan gör jag här??”… Tvingade ändå iväg mig på dejt no 2, som du, men fick jättepanik efteråt och då messadd jag bara typ ”du verkar vara en jättebra och trevlig kille, men jag mår inte bra i mig själv just nu och känner inte att jag är redi för att träffa någon ny.” och han förstod och messade bara tillbaka att det var lungt typ och att det hade varit kul att ses ialfl.” så är han en gentleman så måste han förstå, är han en omogen pojke eller svin, och inte fattar eller säger nåt dumt och taskigt, ja då är det det han är och hans problem isåfall. :) kram

      • Nu på söndag blir det 3 månader sen han gjorde slut med mig och vi har inte setts något på en 2 månader-2 och en halv, jättetidigt, för tidigt för att jag ska ens tänka mig tanken av någon annan. Att jag började skaka och fick ångest på bion är väl bara ett bevis på att det är så, jag är inte över honom oavsett hur mycket jag försöker. Damn him den där tönten som krossade mitt hjärta

      • Julia said:

        Va dåligt av han att sms;a sådär på kvällen sen oxå. Va väl inte ditt fel att han inte hade nån att gå ut med. Shysst att ge någon dåligt samvete! Ne, vilken barnrumpa.. :)

      • ja alltså jag var helt paff, tänkte ”har han ingen clue whatsoever och försöker att låta cool på sms:et? I’m going to do something stupid tonight..” som om jag skulle bry mig..nä varsågod, jag orkar inte liksom

      • Helt ärligt så hade jag nog tagit den ”fega” vägen och helt enkelt inte svarat på sms/samtal längre… Jag tycker det är okej att göra så när man träffats bara två gånger! Om du ändå vill tala ut, så säg som det är; att du inte tror att ni passar + du har inte riktigt kommit över ditt ex. Tror det funkar bra. :)

      • Jag tar den fega vägen än så länge men är så rädd att han kommer att kalla mig för slut och idiot och vet inte vad och jag vill verkligen inte att någon inte ska tycka om mig som person, vill hellre säga till honom att det är för tidigt för mig att träffa någon, har inte kommit över mitt ex än och att han verkar vara en bra kille och att jag önskar honom allt väl.. men istället så fegar jag ur och låter det vara. Blir så less på mig själv ibland

      • men guud nu hörde han av sig..suck

      • Ja men ring upp och säg det du skrev till mig, då blir du av med honom på ett snyggt sätt… ;) Eller börja bara bete dig crazy! Var svartsjuk, pusha att flytta ihop, gråt utan anledning, kasta porslin så fort du blir arg, smsa var 10:e minut… Det brukar funka för mina vänner och delvis för mig *host host*

  4. Linnea said:

    Kortarmad skjorta alltsa. Varningssignalerna bara gar av, lite 10-arig grabb varning pa det tycker jag. Och snalhet ar alltid negativt, inte bara i killar, men hos manniskor over lag.
    Jag hade bara ignorerat honom. Sadana har saker rinner ut i sanden hela tiden, no harm done. Han borde kanske fatta det sjalv efter er katastrofala ”date”.

    Den jobbiga sanningen ar kanske att du inte kommer traffa nagon som Edward. Inget forhallande ar ett annat likt, omstandigeheter och plats spelar in och det kommer inte kunna aterupprepas i ett annat forhallande. Det behover inte vara negativt heller. Han ar inte samma man nu som du var sa otroligt kar i, och han kommer aldrig vara den personen igen. Den tiden ar forbi, och forr eller senare sa traffar du nagon ny, som far dig att kanna pa ett helt annat satt. Battre, starkare, tryggare. Karlek ska inte gora ont.

    Tills den manniskan dyker upp och tills du vet vad du vill ha ar det kanske bara att bygga pa listan over vad du INTE ha.
    Typ, kortarmad skjorta, avsaknad av deo (What. The. Hell?!)…

    • Ja alltså, hur kan människan gå omkring och lukta svett och vara helt omedveten om det. Jag har tagit den fega vägen och tänker inte skriva något förrän han hör av sig, vilket han lär göra förr eller senare. Jag orkar inte vara den som lär upp honom om livet, om tjejer osv, det finns ingen kemi där och jag har redan gjort förhållandet innan the real one så att säga..känns det inte så gör det inte det. Jag vill ha samma dragningskraft som med Edward, bara med en mindre fucked up människa. (Just nu vill jag bara att Edward ska komma hit och krama mig men ändå..när jag får lite vett i mig imorgon eller om några dagar så vill jag inte ha honom längre). Ahh Linnea, jag trodde att jag var förbi längtanfasen :(

      • Linnea said:

        Den fasen kommer nog alltid dyka upp igen, da och da. I bland vet jag inte om det ar mitt ex ag saknar eller bara kanslan. Jag saknar inte oron eller att behova vara en vuxen mans kanslomassiga krycka, men jag kan sakna hur trygg han kunde fa mig att kanna mig bara med en kram.Det kommer nog alltid finnas dar, tills jag kanner mig trygg i mig sjalv eller med nagon annan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: