Goodbye Henrik

Klockan är fem i tolv, ”Lunch!” hör jag Edward säga högt. ”Yep!” svarar jag och reser mig upp hastigt från stolen. Samma rutin varje dag, jag, Edward och Birdie går tillsammans mot lunchen vid fem i. Klockan tolv är det alldeles för mycket folk som samlas runt den lilla buffén. Birdie satt kvar och klickade på något i sin skärm, vi gick ändå. Edward väntade in mig vid dörren och lät mig passera in först. Ibland tror jag att han gör det för att spana in min rumpa bakifrån, jag känner blicken på mig varje gång han går bakom mig. Så varför inte flirta lite, jag svarar med att vricka på höfterna lite extra, låt honom längta litet efter mig som jag gör dagligen efter honom. Vi gick nedför trapporna i tystnad, elektrisk tystnad. Jag studsandes nedför trapporna, han nästan springandes efter mig. Jag hade nycklarna i handen, tog fram brickan och slussade in oss via dörren på bottenvåningen.

En till lång korridor att gå, han går bakom mig fortfarande. Korridorerna är långa och smala men det ryms två personer gåendes jämte varandra men när det gäller mig och honom så blir det för elektriskt, vi måste hålla avståndet, vi kan inte gå jämte varandra. Ställer oss på varsin sida av buffén, han tittar mot mig och ler, minns gårdagen när vi tjafsade om vilken sida man skulle ställa sig på. Han ville absolut ha den vänstra sidan för att det är där vårat företag brukar ställa sig på. Jag måste såklart hävda motsatsen så jag sa ”fuck it, I’ll go and stand on the other side!” och ställde mig på högra sidan. Idag ställde han sig snällt på andra sidan, jag hamnade i segkön.

Vi satte oss vid två olika bord, jag i det nästan fulla runda bordet där de andra satt och Edwardsatt själv på det runda bordet bredvid. Vi satt rygg mot rygg. Ville sätta mig bredvid honom först, som jag alltid gjorde förut och för att han var själv men fick rycka upp mig, han angår inte mig längre. Och nu när jag skriver detta så undrar jag om det är så han tänker om mig, varje gång jag gör något dumt som att dricka för mycket och spy mina inälvor eller när jag är självdestruktiv, jag undrar om han tänker ”you are not my responsibility anymore, I don’t want you to be my responsibility”. Jag minns hans hårda ord på festivalen..

Jag ser Henrik komma in från trapphuset på andra sidan huset och närma sig buffén. ”Now we’re talking, the suite is hitting the buffé”. Folk förberedde sig än en gång på att få höra oändliga diskussioner om hur snygg Henrik är och hur stilig han är i kostym. Per, vår VD, gick och ställde sig i kö precis bakom Henrik. Tittade på mig, tittade på Henrik. Haha nu händer det grejer tänkte jag. Per började snacka med honom, tittade på mig då och då med en lurig min i ansiktet. Henrik sneglade åt mitt håll också ibland. Tänkte vadfan, har Per nu gått och sagt att den där tjejen, just hon i vågigt hår och svarta kläder som låter högst här vid lunchen varje dag, just hon undrar om du är singel. Vi väntade alla med spänning på att Per skulle komma och sätta sig.

Han kom och satte sig och tittade på mig med ett leende. Jag satte där på min plats och skämdes. Henrik tittade bakåt och såg att det är mig Per pratade med vid bordet. Men guud, jag ville sjunka längre in i stolen och under bordet.

”I have bad news” säger Per medan han satte ner sin tallrik.
”Yees..?” Alla andra höll andan.
”It’s his second time around”
”What?” Jag fattade inte.
”He’s is planning to get married. He’s been married once before but that didn’t work out.” Per gillar att dra ut på historier, krydda de lite. ”So he’s getting married again with another one and he also has a son from that previous marriage” Folk började mumla något, alla hade hoppats på Henrik och Nat, nya paret i huset.
”Whaaat..he has a kid aaand is getting married?! Hahaha he’s off the list!”
”Yeah you need to start looking for somebody else” säger Per. ”I’m sorry”
”That was a disappointing suite” säger Ollie.
”Yeah, no Wednesday-wedding after all..too bad” säger Jens.
”So Per, how..you didn’t sell me out, did you? You didn’t mention my name?”
”No no no, I didn’t mention any names”
”But how..how did you do it?”
”Well I saw him at the buffé, took my shot at him and told him not to take more than 150g or food because apparently married guys get fat” Per gestikulerade mot mig.
”Hahaha you used my line!” Vi satt alla vid lunchen dagen innan och jag retades med Per om att han bantade pga den lilla mängden mat på hans tallrik och eftersom han är gift så borde han börja se ut som de flesta gifta män, börja bli lite tjock.
”Yes..and then he started to spill the beans and more questions came up”
”Nicely done, very nicely done” sa jag medan jag nickade och Per log tillbaka stolt.

Så nu är det inget mer Henrik, too bad, han hade jag kunnat tänka mig att hångla upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: