Edward hångel


Klockan är efter fem
och de flesta har gått hem för dagen. Kvar sitter jag och Edward, båda två i samma kontor, the few remaining days. Hah det här var inte alls planerat, jag måste sammanställa en vetenskaplig artikel som skall publiceras och måste få det gjort idag. Har varit så lat hela förmiddagen och har lovat professorn (som just nu åker tåg mot Jylland) att jag skulle få det gjort och han skulle titta på det i sitt hotellrum ikväll.

Det blev sådär awkward tystnad här när Birdie gick hem för dagen och vi var de två som var kvar. Edward i sin gröna tajta t-shirt (damn him again!) hade suttit i möte större delen av eftermiddagen och jag har försökt att få jobb gjort. Det går inte så bra när mina tankar vandrar iväg mot hans vältränade axlar. Ah axlar är bland det snyggaste på en man. Hur man håller i axlarna definierar om man har kommit över gränsen till manlighet. Pojkar brukar hålla axlarna lite mer avslappnade, lite mer rädda för världen och vad den har att erbjuda. Män, män med självförtroende brukar vara lite mer spända om axlarna, vågar stå för den de är, vågar ta plats. Män som vet att de ser bra ut, de håller axlarna spända på ett flirtigt sätt. Pojkar som vill se ut som män håller axlarna spända för att ge illusionen av självförtroende och gömmer sig bakom en kall fasad. Edwards axlar är to die for.

Jag sitter här med håret flygandes åt alla håll. Det är min artikel-skrivande look. Vad jag än gör så ser jag bara galen ut, oavsett.

Gick upp hastigt från min stol, tog tag i ett ananas vid sidobordet jämte Edwards skrivbord, sa högt så han hörde ”fuck this, this one is going to die” och gick till köket. Kommer tillbaka efter några minuter med slice:ad ananas.
”You want some?”
Han såg lite intresserad ut i en sekund, ”nn..nah I’m good”
”Okay” sa jag lite nonchalant, ryckte på axlarna och gick och satte mig igen.

”Why are you here this late?”
”Need to submit this article so I have things to write. Might pull an all-nighter”
”Really?” Och hans ögon glittrade igen.
”Yeah..ish” Sist vi var kvar båda två väldigt sent så körde vi stolrace i korridoren. Tog våra kontorstolar där ute, satte oss jämte varandra, räknade ett, två och på tre rullade vi iväg mot andra sidan korridoren. Jag var överlägsen första gången, han ville ha en rematch. Jag vann igen. ”How do you do that? Do you have any special technique for that?”. Sen hånglade han upp mig och släpade in mig på en av toaletterna.

”Why are you here this late?”
”I have things to read”. Tog mig ett tag att förstå att det är things for the MBA, det är en sån vecka, han är säkert borta på sin MBA imorgon och på fredag. Ja 5 dagar av att inte ses igen..misär.
”Ahh..”
”We should go and eat one of those tubes later”
”What tubes?” Vad snackar han om, äta rör?
”You know those tubes with meat by the corner over there” och pekade med handen snett bakom mig.
Han har tappat förståndet, hur kan man äta rör?
”What are you talking about, what tubes?” Jag spelade med på min ”ovisshet”, hade redan förstått vad han menade men det här började bli roligt.
”The tube things with meat inside, there by the corner”
”Ah you mean the kebab roll thingies?”
”Yeah those” Han log ett pinsamt leende.
”Haha I really thought that you were talking about eating steel tubes and wondered how one can eat those”.
”Haha”
Så det var inget mer med det. Han återgick till sina böcker och jag återgick till att ”skriva min artikel”. Ju mer jag drar ut på det hela desto större är chansen att han hånglar upp mig ikväll. Eller att vi kör stolrace igen. Jag behöver Edward-hångel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: