Then maybe you like me..me..me..me

 

 

Om mindre än 8 timmar landar han. Han kommer inte att höra av sig, jag vet, likaså han inte hörde av sig när han gick på planet. Han vet att jag oroar mig om att något ska hända, han vet det mycket väl men ändå så väljer han att leka med mina nerver. Istället så kommenterar han ett foto på Facebook där han står bakom en tjej på en av dessa rooftop barer. På tagen står ”le E, det här är en fest, inte twilight”.

Han säger att han jobbade konstant och att det är därför han var så distant. Japp.

Och jag faller för allt han säger varje gång.

 

 

8 comments
  1. l said:

    jag fattar inte, är ni ihop eller har ni en fling?
    Eller stalkar du honom?

    • Vi dejtade och nu vill han inte längre. Så nu är jag bara hans stalker..

  2. Karin Forsman said:

    Beklagar det du går igenom. Varit där själv och kämpat på alla plan för att han skulle tycka om mig i alla fall. Du skriver alldeles hjärtskärande.

    Förr året hände det igen. Han med stort H gjorde slut på telefon. Samma kväll drack jag mig lite berusad, åkte hem om våldgästade honom (men blev inte insläppt). För första gången i mitt liv stannade min obsession redan där. Aldrig förr har jag låtit bli att höra av mig så snart efter ett uppbrott. Men det är också bland det bästa jag gjort. För idag, 1,5 år senare är vi tillsammans igen. För ett halvår sedan hörde han av sig på nytt. Nu är relationen betydligt bättre än den någonsin var under vårt första försök, och jag delvis en annan person (inte fullt lika hysterisk och besatt som tidigare).

    Oavsett vad, jag tycker att du skriver fantastiskt, och jag har ingen aning om er historia tillsammans. Jag pratar bara generellt. Man måste låta bollen ligga hos den andre. D.v.s. inte höra av sig, snoka. Man måste helt bryta; ta bort vederbörande från Facebook, Instragram, Msn eller vad man nu hänger någonstans. Tyvärr. För blir det ni igen lär du vara den förste att få veta, men för att en ny dörr ska öppnas måste man stänga den gamla!!!

    • Tack för dina fina ord Karin. Jag har inte riktigt förstått vad som hänt och hur allting tog slut. Det har varit 15 långa dagar av ångest, ”tycker han om mig?”, varför hör han inte av sig?, träffar han andra tjejer nu?

      Jag förstår att jag måste bryta kontakten men om jag inte har honom så finns det ingenting i Köpenhamn. Jag har ingenting att fylla dagarna med, förutom jobb, shopping och alkohol.

      Men det är så självdestruktivt det här, att varenda minut av dagen kretsar kring honom. Jag ältar och processar allting, från när han frågade om jag ville vara hans till att jag vill inte längre. Den fina pojken som kunde bara sitta och stirra på mig i maj i thailand och se helt kär ut till den här kalla människan som inte bryr sig om jag finns i världen eller ej :(

      • Karin Forsman said:

        Man förstår inte hur de kan förändras över en natt, känner så väl igen mig. Finns det ingenting annat som håller kvar dig i Köpenhamn? Jo, du har ju jobb, skriver du. Kanske en bra början att etablera sig utan honom? Själv är jag också från Gbg, men flyttade till Stockholm p.g.a. min första stora kärlek 2005. Är kvar här än. Första månaderna väntade jag bara på att hösten och plugget skulle komma igång. Hade så gärna velat fylla mina dagar med jobb istället.

  3. J said:

    Been there, done that.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: