En lista lånad från Niotillfem.

large (3)

 

 

Vad är du för sjuk: Ont i halsen som har spridit sig i kroppen. Suck.
Hur är du som sjuk: Handlingsförlamad och föredrar att hålla mig för mig själv. Ligger still och fokuserar på att dö snarast möjligt.

Sak du gjort mest som sjuk: Suttit i soffan, slökollat på sex and the city och skype-messats med den där Henrik.

Bästa sjuk-hemsida: Weheartit! Där hänger jag ^^

Godaste sjukmaten: Yoghurt, snäll för magen och gör alla glada.

large (5)

Största sjukångesten: Att tiden rusar förbi medan jag är instängd i min lägenhet och jag missar torsdagens hångel. Har hånglat tre helger i rad nu, vill inte att det ska ta slut.

Mirakelkur: Äta yoghurt och dricka vatten?

Jobbigaste med att vara sjuk: Att jag är så sjukt uttråkad, rastlös och handlingsförlamad. Att hjärnan vill så gärna så mycket samtidigt och kroppen vill dansa men orken finns inte där.

Bästa sjuk-filmen: Avsnitt av sex and the city, har inte tålamod för en hel film.

large (4)

Sjuktips: Det är nu man skulle ha investerat i en lite mer långvarig hångel som kunde hålla en sällskap på en grå och blåsig höstdag. Baksidan av singellivet måste ändå vara att bli sjuk och behöva överleva på egen hand.

Sämsta sak att göra som sjuk: Ha ångest över jobb som man borde göra men som man inte orkar med. Annan typisk dålig sak att göra är att man är medveten om att dendär cubanska killen är ledig på tisdagar och man borde, verkligen borde inte ens vara medveten om det.

large (32)

Och jag sa till honom: ”those people have given me a shared room in a residence, whatever a residence is!”. Jag var sur, väldigt sur över att behöva dela rummet med några okända människor när tanken med den här konferensen var att man fick ett dubbelrum för sig själv i ett fyrstjärnigt hotell i italien.
”Feeling sorry for you” skrev han tillbaka på Facebook. Vi har spenderat dagarna med att boka resan tillsammans över skype, planerat att stanna ett par extra dagar och turista omkring. Vi skrattar mycket ihop och har alltid tyckt om varandra sedan vi råkade träffas för ett år sen på företaget.
”Oh but you’re sharing if you get a big room. I sleep on the left side!” skrev jag halvt retandes, halvt på allvar.
”But where would Rosa go?” skrev han retandes tillbaka, om kvinnan som hade bokat in honom i ett fint rum och mig på ett vandrarhem.
”To the residence!” skrev jag i min ilska.
”Which will be available”
”EXACTLY!!”

”Do you snore?” skrev jag efter ett tag och skrattade högt i soffan.
”Do YOU snore?” frågade han tillbaka.
”No but I have very lively dreams, once I said out loud Mats!!. He must have bugged me in my dreams like he does in real life.
”Hahaha that will be weird. Do you hurt your surroundings?”

”I am a peaceful being..I keep to my own pillow” skrev jag lättsamt tillbaka.
”Then it’s okay with me” skrev han och jag insåg att idag har vi pratat med varandra hela dagen, han i en annan stad i jylland och jag i fina Köpenhamn.

large (5)

Han slängde mig upp i luften på Dronning Louises bro i Köpenhamn, en fransman jag hade träffat ett par timmar innan på ett dansgolv mitt i skogen och fångade mig precis innan jag landade på marken. Klockan var omkring två på natten och vi dansade salsa fusion i bara axlar under en fullmåne, i snabb timba cubana takt med akrobatiska rörelser från Zouk. Stunder som dessa som markerar sommaren, vilken sommar! Kan inte sluta le <3

 

 

large (29)

Det var mörkt när vi kom ut och ställde oss mot trapporna till Blågårds plads. Det luktade av eld och bränt trä och sommarnatt. Ungdom i luften, grupper av människor samlade runt bålen, en dask sommarnatt där man i tradition bränner häxor på bål på den längsta dagen på året. Hjärtat pumpade hårt av energi, förstärktes av röken som spred sig ut över torget och fick allting att se suddigt ut, flyktigt. Han ställde sig en trappa under min så att vi kunde stå ansikte mot ansikte. Lekte med mina fingrar, småpratade nära mitt ansikte medan världen brann ner omkring oss. En sådan stund när man vet att vi kommer att kyssas för första gången, att det är oundvikligt och man drar ut på längtan, på stunden. Sekunderna blir milslånga, tiden står still och vi rör oss långsamt i ett kroppsspel. Våra fingrar nuddar i en blixtsekund, han klämmer lite hårdare mina fingrar med sin hand och det sänder en splittersöndrande våg genom hela kroppen. Jag andas hastigt, det känns så intimt att jag sänker blicken mot tomrummet mellan hans t-shirt och min klänning och ler för mig själv. I nästa sekund viskar han någonting i mitt öra och håller huvudet kvar. väntar på att jag ska möta honom i mitten. Vi fäster blicken i varandras ögon och där stannar allting, han närmar sig mina läppar och jag går framåt med huvudet. Sammansatt av miljoner delar redo att splittras och gå sönder..

large (28)

 

”Where have you been..where did you go..” sjunger jag med i Lanas -Old Money från hennes nya album. Försvinner i en värld som var min för längesen, någonstans där själen inte var död och sommaren som en blekt fotografi från analoga tider.

Åh sommar, midsommarafton! Känner mig äldre än gatan och vissen innan hösten har kommit. De ser alla sommarfina ut, alla pojkar och tjejer som promenerar i flotta tygskor på grönt sommargräs. Jag trampar på asfalt, på sönderbränt gräs utanför mitt fönster, andas in död sommarluft och väntar på att något ska börja. Något som sveper mig tillbaka till livet, som skakar om min kropp och får mig at längta.
Det blåser starka vindar över hela köpenhamn och jag ser hur löven skakar med vinden men håller sig kvar. I mitt ljusa vardagsrum står allting stilla och jag är frysen någonstans i tiden. Alldeles orörlig och död, andas in och andas ut med trasiga lungor, lever som ett eko av tider som har haft sitt bäst före datum. Jag var tolv när jag klättrade upp för ett träd och räckte ut tungan mot min mor som tog ett foto som blektes med tiden i dammiga kartonglådor. Det var tidigt i juni, i ett land som jag besöker så ofta och ändå blir mindre mitt för varje år som går.
Jag var tretton när Marlon kysste mig bakom en gränd klockan sex på morgonen i ett sommarland medan hjärtat slog så hårt av att livet hade börjat, just då när solen var på väg upp och de flesta sov oventandes i sina sängar om att någons liv började formas. Jag tänker knappt på alla andra som kom efter honom för allting hade ändå ett slut, om en månad eller om ett år. Tiden är utformad av slutpunkter och de minns man så tydligt för allting som började försvann långsamt i minnet medan livet rusade vidare.
Och nu. Nu står tiden still på en midsommarafton.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.